Historien om Isojoens Saha

Anselmi Hakamäki, grundaren av Isojoen Saha, och hans sondotter Heli Juhala (Isojoen Sahas nuvarande ekonomichef).

Vår historia

Familjeföretaget Isojoen Saha har en lång historia med många vändningar – den innehåller både tillväxt och framgång, men också stora förluster.

Det är nästan ett mirakel att Isojoen Saha efter 70 händelserika år, två bränder och mer än 10 år av externt ägande, nu är starkare än någonsin. Företaget har också återgått i familjen Hakamäkis ägo, och det är nu den fjärde generationen i familjen som arbetar på sågverket.

1940-talet:

Etableringen av sågverket

Anselmi Hakamäki, grundare av Isojoen Saha.
Anselmi Hakamäki, grundare av Isojoen Saha.

De första fröna till historien om Isojoen Saha såddes för över hundra år sedan, när Anselmi Hakamäki seglade över Atlanten för att lära sig mer om skogsbruk och trävaruhandel. År 1949 köpte han en hektar mark nära centrum av Isojoki och började bygga ett sågverk där tillsammans med sin familj.

1950-talet:

Sågverket började växa

Det första sågverket på Isojoen Saha på 1950-talet.

Koreakriget 1950-1953 och den efterföljande ekonomiska uppgången ökade den globala efterfrågan på sågade trävaror. Detta uppmuntrade även Isojoki att öka produktionen, och timmer började exporteras via närliggande hamnar.

I mitten av 1950-talet såldes sågverkets Raleigh-ram och ersattes av två begagnade AK-9-ramar. Nu började dubbelt så mycket timmer passera genom sågverket och fler arbetare behövdes.

1960-talet:

Utbyggnad av sågverket

1963 skaffade Isojoen Saha nya AURA-ramer från Kone och Terä. Verksamheten strömlinjeformades och sågverksbyggnaden behövde byggas ut. Hela sågverksområdet hade nu vuxit till cirka fem hektar, och utrymmet utnyttjades maximalt.

I mitten av 1960-talet började de mindre sågverkens tid vara förbi i takt med att tekniken utvecklades och produktionen blev mer effektiv. Isojoen Saha kunde ändå utöka sin verksamhet när kommunen planerade en industritomt på cirka fyra hektar bredvid sågverket. Detta moderniserade sågverk användes för sågning fram till 1969.

Den 13 augusti 1969 var en dag av stor olycka för Isojoen Saha. En explosionsartad brand bröt ut på sågverket och förstörde nästan allt. 10 olika brandkårer och hundratals män kom för att släcka elden.

1970-talet:

Startskottet för ett nytt sågverk

Taket byggs på den nya sågverksbyggnaden.

Branden avskräckte inte familjen Hakamäki. Bara ett par månader efter branden började bygget av det nya sågverket. De anställda kunde sysselsättas med byggnadsarbetet, och snart monterades de nya fundamenten och stommen för det nya sågverket.

Som produktionsmaskiner köptes nya inhemska Karhula Otso-700 ramsågar och två kantsågar samt en flishugg från Sverige. Med de nya maskinerna mångdubblades sågverkets produktion igen.

Ny teknik tredubblade produktionen

Tukkikenttä.
Timmerfältet och den nya sorteringsbanan för timmer (1970-tal).

Härnäst byggdes en ny anläggning för att sortera timmer, som ökade sorteringskapaciteten till över 2000 stockar per dag.

Ett stort effektiviseringsprojekt var den artificiella torkningen av timmer. År 1973 påbörjades byggandet av den första torkanläggningen. Nu kunde leveranserna ske året runt och sågverket behövde inte stängas tillfälligt i väntan på torrt trä.

Nya tekniska lösningar gjorde sågverket mer effektivt och produktionen fördubblades snabbt, till och med tredubblades. Exporten av sågat virke växte och var betydligt högre än den inhemska försäljningen. Via det egna exportbolaget och agenturer skeppades timmer till England och andra centraleuropeiska länder.

1980-talet:

Isojoen Saha såldes till Metsäliiton Teollisuus

Metsäliitto var intresserat av både biprodukterna och sågverkets timmeranskaffningen, så Isojoen Saha var ett potentiellt förvärv. Sågverket var vid den här tiden ett av de största i södra Österbotten, med en betydande egen virkesanskaffning och med modern sågteknik. Det var orsaken till att Metsäliitto köpte hela aktiekapitalet i Isojoen Saha år 1976.

Historien om Isojoen Saha fortsatte under Metsäliittos ledning i 13 år fram till våren 1989, då en brand återigen förstörde allt. Sågverket, som hade varit i drift i nästan 20 år, brann ner helt och hållet.

1990-talet:

Sågverket återvänder i familjen Hakamäkis ägo

Anselmi Hakamäki, Isojoen Sahan perustaja, istuu pöydän vastapuolella ja hymyilee.
Johannes Hakamäki

Sågverket historia i Metsäliittos ägo slutade i en brand, och Metsäliitto beslutade att överge verksamheten i Isojoki. Anläggningen som förstörts i branden revs.

Efter olika vändor återvände sågverket till grundarfamiljen när Johannes Hakamäki köpte den gamla tomten år 1990. Följande år återupptogs verksamheten och samtidigt påbörjades byggandet av ett nytt sågverk på samma plats. Det nya sågverket färdigställdes 1993 och är fortfarande i bruk i produktionen.

2000-talet:

Isojoen Saha blir ett modernt och framgångsrikt exportföretag

Flygfoto över sågverksområdet sommaren 2017.

Idag är Isojoen Saha Oy ett sågverk som sysselsätter mer än 100 personer, inklusive entreprenörerna och deras anställda. Sågverkets produkter används årligen i nästan 30 länder på tre kontinenter.

Området där virket anskaffas är fortfarande detsamma som det var på 1950-talet, nämligen Isojoki och de omgivande kommunerna. Användningen av små stockar är en viktig del av sågverkets nuvarande produktion. Under decennierna har de tekniska framstegen ökat produktionskapaciteten radikalt: den mängd som producerades under ett år för 70 år sedan produceras idag på bara tre dagar. 

Isojoen Sahan perheyrityksen omistajat
De nuvarande företagarna på Isojoen Saha: Markku Hakamäki, Esa Hakamäki, Kirsi Ylipaasto, Heli Juhala

Det som sågades på ett år för 70 år sedan, produceras nu på 3 dagar. 

Sågverkets årsproduktion

1500–2000 m3
12 000 m3
30 000 m3
60 000 m3
135 000 m3
150 000 m3